22.-24.06. TSAU, Kaarina / S:t Karins

Årets Midsommarhelg gick helt i agilitytävlingarnas tecken.  På torsdagen packade vi bilen och laddade kylskåpet i husvagnen med diverse delikatesser för en tur ner till S:t Karins i närheten av Åbo.  Platsen för tävlingarna tog oss med storm, herrgårdsmiljö med vackra trädgårdar och fruktträdslundar.  Allt var som hämtat ur en reklambroschyr med en sol från en klarblå himmel.

Tävlingarna drog igång på fredag morgon och jag fick återigen känna på hur det var att vara i Klass 1, dvs. det är slut på sovmorgnarna...  Det var kanske därför vi öppnade med ett nyvaket resultat, där föraren körde alltför försiktigt med en hund som var desto piggare och slutresultatet blev helt rätt DISK.  I lopp två tog jag mig i kragen och tog Della runt på en mycket lurig agilitybana designad av den tjeckiske domaren Zdenek Spolek.  På ett ställe lyckades jag dock köra Della förbi ett hinder, vilket resulterade i en snöplig femma men även i en snygg 2:a placering.  Pasi fortsatte senare under dagen med två solklara diskningar.

Lördagen började på samma sätt som fredagen för Della och mig och vi diskade oss efter att först ha tagit en ordentlig flygtur på gungbrädet.  Della tyckte tydligen att det var kul att klättra trots allt och bestämde sig för att springa upp på den intilliggande bommen en extra gång.  Där tog hon en snygg kontakt och därefter lämnade vi banan.  Hoppbanan gick desto bättre och även om jag igen lyckades "tappa" Della vid ett hinder är jag mycket nöjd.  Slutresultatet här blev en 6:e plats.  Pasi tog modell av oss och började också med en DISK, men avslutade dagen desto bättre i hällande regn.  Taika plockade hem sin första FM-nolla på domare Spoleks hoppbana och paret blev 10:a totalt sett bland 49 ekipage.  Snyggt!

Söndagen innebar en agilitytävling för oss båda och gemensam domare var Anders Virtanen.  Della var fortfarande alert efter en lång premiärhelg i tävlingarnas tecken och gick helt strålande.  Fjärde sista hindret före mål var A och här kom mattes tävlingsnerver fram och jag drog Della aningen för tidigt från kontaktfältet, vilket resulterade i en snöplig femma.  Slutresultatet blev dock återigen en snygg 2:a plats totalt sett.  Pasi gjorde också en fin prestation med Taika men kontaktfälten var återigen stötestenarna och paret kom i mål med 10 fel och intog 11:e platsen.

Della med nyvunnen favoritleksak.

Della ja juuri voitettu lempilelu.

Tänä vuonna Juhannuksen pyhät meni kokonaan agilityn merkeissä.  Torstaina pakattiin auto ja asuntovaunun jääkaappi täytteen erilaisia herkkuja ja suunnattiin Kaarinaan lähellä Turkua.  Paikka oli todella kaunis kartanomiljöö puutarhoineen ja hedelmäpuineen.  Kaikki oli kuin mainoksesta, aurinko ja sininen taivas.

Kisat alkoivat perjantai aamuna ykkösluokalla ja aikaiset herätykset tulivat taas kuviohin, enää ei nukuttu myöhään...  Ehkä siksi ensimmäinen kisa päättyi hylkyyn kun ohjaaja ei ollut yhtä hereillä kuin koira...  Toisella radalla ohjaaja otti itseään niskasta kiinni ja ohjasi Dellan läpi tsekkituomari Zdenek Spolekin tekemän vaativan radan.  Yhdessä kohtaa tosin ohjasin Dellan harmittavasti hyppyesteen ohi, josta seuraksena viitonen mutta kuitenkin sijoitus hieno kakkossija.  Pasi jatkoi sitten päivää Taikan kanssa kahdella selvällä hylyllä.

Dellan ja minun lauantai alkoi kuten perjantai hylyllä Dellan otettua ensin vauhdikkaan lentokeinun.  Della näytti kuitenkin pitävän kipeämisestä koska päätti suorittaa vieressä olleen puomin uudelleen.  Hienon puomin kontaktin jälkeen poistuimme radalta.  Hyppyrata meni sen sijaan paremmin vaikka onnistuin kadottamaan Dellan yhdellä esteellä.  Loppusijoitus oli 6. ja olin tyytyväinen.  Pasi ja Taika ottivat mallia meistä ja aloittivat hylyllä, mutta päättivät kisapäivän illan sateessa Spolekin hyppyradalla SM-nollalla sijoituksena 10./49.  Loistavaa!

Sunnuntaina oli ainoastaan yksi agilitykisa kaikille tuomarina Anders Virtanen.  Della oli edelleen pirteä pitkän ensimmäisen kisaviikonlopun jälkeen ja teki loistavan suorituksen.  Neljänneksi viimeinen A-este aiheutti harmillisen kontaktivirheen ohjaajan hätäilyn takia.  Lopputulos oli jälleen hieno toinen sija.  Pasi ja Taika tekivät taas hienon radan kontakteja lukuunottamatta joista yhteensä 10 virhepistettä sijoitus 11.  

*  *  *  *  *  *  *

Själva Midsommaraftonen avslutades i våra trevliga vänner från Ålands glada lag.  Kvällen var fantastiskt vacker och vi dukade upp till knytkalas i det gröna med sill, ny potatis, räksallad, grillat och åländskt svartbröd.  Dryckjom saknades inte heller...  En fantastiskt trevlig kväll som vi inte glömmer i första taget!

En fröjd även för ögat.

Myös iloa silmälle.

Itse Juhannusaattoilta vietettiin ahvenanmaalaisten ystävien mukavassa seurassa.  Ilta oli kaunis ja nautimme yhdessä nyyttikesteistä, silliä, uusia perunoita, katkarapusalaattia, grillattua lihaa ja ahvenanmaalaista mustaleipää.  Juotavaakaan ei puuttunut...  Todella mukava ilta joka ei heti unohdu!

*  *  *  *  *  *  *

Helgens absoluta nyhet är att vi numera har ett tävlingsteam med enbart minihundar.  Taika har mätts på nytt efter initiativ av Eija Berglund.  Detta med ommätning av en tävlingshund är ingen helt enkel sak.  Utöver den domare som rekommenderar ommätningen skall tre andra domare utföra mätningar av hunden.  Otaliga representanter för domarkåren fanns turligt nog på plats, då det rörde sig om midsommartävlingarna så vi fick omgående tag i Johanna Wütrich, Sari Mikkilä och Asko Jokinen.  Alla tre kom fram till samma resultat och Taikas tävlingsbok innehåller numera ett dokument som fastställer det nya mätresultatet - minihund.  Taika premiärstartade i sin nya klass på söndagen och det finns bara en sak att säga - nu får husse allt röra på påkarna! 

Teamets nya minimedlem.

Tiimin uusi minijäsen.

Viikonlopun ehdoton uutinen on, että nykyään tiimi on puhdas minijoukkue.  Taika mitattiin uudelleen Eija Berglundin suosituksesta.  Kokoluokan vaihto ei ole aivan yksinkertainen asia.  Suosituksen antaneen tuomarin jälkeen tarvitaan kolmeen muun tuomarin mittaus ja lausunto koiran säkäkorkeudesta.  Monta tuomaria löytyi onneksi paikalta kun kyseessä oli Juhannuskisat ja saimme nopeasti tuomarit Johanna Wütrich, Sari Mikkilä ja Asko Jokinen paikalle.  Kaikki tuomarit olivat yksimielisiä mittauksissaan ja Taikan kilpailukirjaan liitettiin lausunto jossa Taika on nykyään minikoira.  Taika starttasi uudessa kokoluokassa sunnuntaina ja on todettava vain yksi asia - isäntä saa juosta!

Vår japanska trädgård / Japanilainen puutarhamme

Tanken på att anlägga en japansk trädgård hade redan funnits i många år.  Tanken på att den skulle komma att bli en sista viloplats för våra hundar gjorde kanske att vi drog ut på projektet och det kom att ligga på is fram till och med Pinjas bortgång.  Helt plötsligt klarnade det mesta för oss - var vi skulle placera den och vilken form den skulle ha.  Även om arbetet med trädgården tog fart under sorgliga omständigheter gav planerandet och färdigställandet av den både tröst och glädje.  Efter någon veckas slit i regn och kyla står den nu färdig och vår tomt har berikats med ett hörn av harmoni med utrymme för vackra minnen, lugn och ro.  Pinja har kommit hem.  Sov gott, lilla vän...

En liten bit japansk harmoni...

Pieni pala japanilaista harmoniaa...

Ajatus rakentaa oma japanilainen puutarha oli kytenyt jo monta vuotta.  Ajatus siitä, että se olisi koiriemme tuleva viimeinen leposija oli kuitenkin ehkä lykännyt projektin aloittamista kunnes rakas Pinjamme yllättäin nukkui pois.  Yhtäkkiä kaikki kirkastui meille - mihin puutarha tultaisiin sijoittamaan ja minkä muotoiseksi se rakennettaisiin.  Vaikka puutarhan rakentaminen sai vauhtia surullisesta tapahtumasta sen suunnittelu ja valmistelu antoi sekä lohdutusta että iloa.  Viikon raatamisen jälkeen kylmässä sateessa pihaltamme löytyy nyt rauhaisa ja kaunis paikka hienoille muistoille.  Pinja on tullut kotiin.  Nuku hyvin, pieni ystävämme...